Liseberg är ett av Nordens mest populära resmål med drygt 3 miljoner årliga besökare. Nu storsatsar Liseberg, i samverkan med NCC, på en ny helårsöppen vattenpark, ett upplevelsehotell i direkt anslutning till parken samt parkeringar. Liseberg har budgeterat uppdraget till cirka 2 miljarder kronor.
NCC ska först utföra infrastrukturarbeten, markparkeringar och ett planerat parkeringshus. Därefter inleds byggnationen av ett tematiserat upplevelsehotell på drygt 30 000 kvadratmeter med drygt 450 rum. Den sista delen i projektet som byggs är den 18 000 m2 stora vattenparken med plats för 2 800 gäster, och som inrymmer ett tiotal vattenrutschbanor och bassänger.
Det aktuella projektet som återges här beskriver hur en ny markparkering anläggs där den gamla växellådsfabriken låg tidigare. Totalt kommer den nya parkeringen rymma 900 parkeringsplatser, varav 50 blir laddplatser för elbilar, samt uppställningsplatser för bussar.
Detta kommer att frigöra Södra parkeringen, det vill säga den mark där Jubileumsprojektet planeras att byggas i ett senare skede. Projektet inleddes 2018 och beräknas i sin helhet vara klart 2023.
Inköpsmässigt räknade vi på skumglas och cellplast, och kom fram till att det är lönsamt att lägga skumglas. Vi insåg att produktionstiden med skumglas är väldigt effektiv jämfört med cellplast. Vi hade inte fått fram den här ytan så snabbt om vi inte hade använt skumglas. Slutsummerar jag de båda alternativen skumglas och cellplast ekonomiskt är det förstnämnda klart bättre.
Jonas Gunnarsson, NCC
NCC Building Sweden bedriver verksamhet i Sverige och bygger främst bostäder och kontor men även offentliga lokaler som exempelvis skolor, sjukhus och idrottshallar samt kommersiella lokaler.
Renovering av bostäder och kontor ingår också som en allt viktigare del av verksamheten. Många byggnader från 1960 och -70-talen är i stort behov av upprustning och NCC har ambitioner att vara en stor aktör på den marknaden.
Vi ber Jonas Gunnarsson, NCC, som är platschef, att sammanfatta det aktuella uppdraget övergripande och i korthet.
– Indirekt har vi skapat en markparkering på cirka 25 000 m2. Man ser ju inte riktigt vad vi gjort under där det varit en källare, som är kvar från en rivning. Det här är betydligt mer komplext än om det varit en orörd mark, säger Jonas Gunnarsson.
Kan du berätta om de geotekniska förutsättningarna?
– Hade inte källaren från gamla växellådsfabriken funnits hade vi inte behövt använda skumglas då hade det blivit vanlig fyllning, konstaterar Jonas Gunnarsson.
– Problemet är att halva huset ligger på berg och halva huset är pålat, dessutom är det så att Göteborgsleran sjunker ett antal centimeter per år. Det är luft under varför det hela vilar på pålarna, fortsätter han.
– När man beslutade sig för att behålla källaren så klarade den inte egenvikten av det material vi tänkte lägga på. Det blev för mycket för att plattan skulle hålla, man var rädd för sprickbildningar och att den skulle släppa in vatten, så metodvalet blev lastkompensation via lättfyllnad och skumglas, förklarar Jonas.
Det är väldigt förorenad mark och en bassäng i källaren är såklart inte önskvärt. Både geotekniskt och konstruktionsmässigt blev därför källaren ett viktigt problem att lösa initialt.
I sammanhanget bör nämnas att NCC själva svarat för de geotekniska utredningarna i projektet.
Har ni dragit några slutsatser produktionsekonomiskt av att använda skumglas?
– Inköpsmässigt räknade vi på skumglas och cellplast och då kom vi fram till att det är lönsamt att lägga skumglas. Vi insåg att produktionstiden med skumglas är väldigt effektiv jämfört med cellplast där man måste såga block osv. Vi hade inte fått fram den här ytan så snabbt om vi inte hade använt skumglas, berättar Jonas Gunnarsson.
– Det är klart fördelaktigt att vi får så mycket material på bil och släp. Med skumglas kan vi fylla ut mycket material på väldigt kort tid. Kontra fylla med grus istället hade blivit extremt många fler bilar och leveranser, tillägger Jonas.
– Slutsummerar jag de båda alternativen skumglas och cellplast ekonomiskt är det förstnämnda klart bättre, konstaterar han.
Kan ni som leder uppdraget på plats utveckla skillnaden ytterligare?
Hur kom ni i kontakt med Hasopor och skumglas?
– Via en kollega, Christer Ceder, som arbetar inom projekteringen. Han har använt skumglas i andra projekt med goda erfarenheter. Det resulterade i att skumglas blev ett alternativ att diskutera, när vi redan visste att det skulle bli lättfyllnad. Så referenser från andra projekt var vägledande, berättar arbetsledaren Niklas Hellner.
Kan ni lyfta de främsta egenskaperna som ni uppskattar, och anser gör skumglaset intressant att använda i markentreprenader?
– Ett häftigt material att jobba med, man kan ställa slänter och det rinner inte iväg som andra lättfyllnadsmaterial, berättar Niklas Hellner, arbetsledare med yrkesförflutet som maskinförare.
– Skumglas är också lätthanterligt när man arbetar med dukar och dylikt efteråt, man försvinner inte i materialet utan det bär dig och håller att gå på, förklarar Niklas.
– Jag trodde skumglas skulle damma mer, men det var mindre än väntat. En liten nackdel är dock att materialet är aningen aggressivt mot rutorna på maskinerna, menar Niklas.
Hur tänker ni och NCC på hållbarhet och vilken eventuell koppling gör ni till skumglas?
– Just hållbarhet är en prioriterad del i NCC:s verksamhet, skumglas är väl miljöanpassat och kommer ju från återvunnet glas. Man kan återanvända det om och om igen och det blir inte dåligt. När man kanske ska ta upp materialet igen om ett antal år så går det att återanvända i något annat sammanhang. Ur hållbarhetsperspektiv är skumglas väldigt bra och går hand i hand med våra värderingar i NCC, och även Lisebergs, sammanfattar Niklas Hellner.
Hur har Hasopor fungerat som leverantör till NCC i det här projektet?
– Det har fungerat jättebra överlag. Vi har haft tidslossning och bilarna har stått här på morgonen och väntat. Dessutom har det varit väldigt smidigt att ringa leveransavdelningen där dom är väldigt hjälpsamma, konstaterar de tre unisont.
– Vi har lagt ungefär 5 000 m3, skumglas och är färdiga med just den delen av projektet, berättar Jonas.
– Vi har bara gott att säga om skumglas och Hasopor, avslutar Niklas Hellner.
