En Kretsloppspark växer fram strax söder om industriområdet i Tenggrenstorp i Vänersborg. Skillnaden mellan den nuvarande återvinningscentralen jämfört med den nya Kretsloppsparken är möjligheter att ta emot fler saker och material. Som namnet antyder ska anläggningen fungera som ett kretslopp där väsentligt fokus läggs på återbruk.
Saker som slängs kommer fortfarande att slängas men här ges möjligheten att lämna ifrån sig saker för återbruk som annars skulle hamnat i soporna. På så sätt undviks efterhandssortering som i sin tur minskar transportbehovet, det är positivt ur miljösynpunkt.
Förutom att den nya Kretsloppsparken blir modernare än den befintliga återvinningscentralen så blir den också mycket större, närmare bestämt fyra gånger så stor.
Kretsloppsparken kommer också att användas i informativt och utbildande syfte. Bland annat får kommunen möjlighet att ta emot fler och större skolklasser samt elever från SFI för att visa hur hållbarhet och kretslopp fungerar i praktiken.
”Vi bygger ju en modern anläggning som bland annat ska verka för återvinning och återbruk. I det perspektivet såg vi att skumglas, som består av återvunnet glas, är ett lämpligt material att fylla den nya Kretsloppsparken med. Jag hade hört talas om skumglas tidigare men kände inte till i detalj hur det kunde användas och det blev en positiv upplevelse för oss”.
Lars Jensen, enhetschef Kretslopp & Vatten, Vänersborgs kommun
– Vi bygger ju en modern anläggning, som bland annat ska verka för återvinning och återbruk. I det perspektivet såg vi att skumglas, som består av återvunnet glas, är ett lämpligt material att fylla den nya Kretsloppsparken med, berättar Lars Jensen.
– Jag hade hört talas om skumglas tidigare men kände inte till i detalj hur det kunde användas och det blev en positiv upplevelse för oss, fortsätter han.
I skrivande stund har projektet hunnit en bra bit på väg. Vad har ni dragit för slutsatser kring skumglas så här långt?
– Materialet är väldigt lättarbetat och dessutom betydligt hållbarare än vad man förställt sig. Till exempel berg är ju mycket tyngre att jobba med för grävskopor och andra maskiner men det här materialet visade sig vara väldigt rationellt. Det var faktiskt en överraskning att skumglaset är så enkelt att hantera överhuvudtaget. Skumglas är också positivt ur arbetsmiljösynpunkt, eftersom det väger praktiskt taget ingenting blir materialet lättarbetat med mindre fysiska påfrestningar för personal, förklarar Lars.
Kan ni tänka er att använda skumglas i andra framtida projekt?
– Inom ramen för Kretslopp & Vatten har vi inte fortlöpande byggnationsprojekt, men om och när behovet uppstår så kan vi absolut tänka oss att använda skumglas igen, avslutar Lars Jensen.
Vänersborgs kommun genomför entreprenaden i egen regi via enheten Tekniska. Michaela Johansson är arbetsledare och kollegan Anna Odell har svarat för projekteringen. Vi träffar Michaela Johansson en dag i slutet av mars 2019 när skumglaset börjat fylla den centrala delen i Kretsloppsparken.
– Kommunen står för mark och tillhörande entreprenad i egen regi inklusive projektering. Sedan kommer byggnader mm att utföras via andra entreprenader. Beställare är Kretslopp & Vatten, som blir ägare av Kretsloppsparken, förklarar Michaela.
– Projektet inleddes i huvudsak sommaren 2018 men redan i slutet av 2017 genomfördes mätningar, fortsätter hon.
Kan du berätta om Kretsloppsparkens konstruktion i stora drag?
– Den består av L-stöd och vi bygger en upphöjd ramp vilken man ska kunna köra upp på, med rader av containers nedanför. Hela ytan höjs drygt två meter. Som mest har vi lagt 1,5 meter skumglas. Ovanpå detta blir det sedan en ny överbyggnad, som bland annat består av slagg från Vargön Alloys AB, en av Europas största tillverkare av ferrokrom. Slagg blir därmed en återvunnen produkt, som passar väl in i den helhetsbild Kretsloppsparken står för. Därutöver använder vi vanlig kross och överst asfalt, berättar Michaela .
Vad räknar ni med för volymer av skumglas i projektet?
– Projekteringsmässigt ligger beräkningarna på cirka 5 000 m3. Men det är väl tänkbart att den sammantagna volymen landar något över, konstaterar hon.
Kan du beskriva vilka geotekniska problemställningar ni behövde lösa i projektet?
– Vi har ganska bra markförhållanden här i vanliga fall med mycket berg och stabil lera. Förvisso finns det riktigt lös lera på större djup men där emellan har vi ett lerskikt som är väldigt stabilt. Men just här har det varit en gammal tipp och man har kört hit material för att fylla upp den ytan. Dessförinnan gjordes en schaktplan och en geoteknisk undersökning av Sweco, som visade på troliga sättningar. Däremot konstaterade undersökningen att det inte förelåg någon skredrisk vid älven, som ligger ganska nära, säger Michaela.
– Undersökningen påvisade nödvändigheten att avlasta marken med lättfyllnadsmaterial i anläggningens kärna. I samband med det gjorde vår projektör Anna Odell och övrig personal på avdelningen research för att finna ett optimalt lättfyllnadsmaterial. Vi valde mellan lättklinker och skumglas men beslutade oss för det senare. Skumglas var ett för oss nytt, intressant material som dessutom är återvunnet vilket passar utmärkt in i bilden av vår Kretsloppspark. Hållbarhetstanken präglar verksamheten, inte bara inom vår avdelning utan i hela Vänersborgs kommun, fortsätter hon.
Hur tycker du skumglas har fungerat i projektet, det är ju en ny erfarenhet för dig?
– Jag tycker skumglas är ett jättebra material. Det fungerar i stort sett som andra material vi använder, och våra maskinister tycker skumglas har bättre egenskaper jämfört med lättklinker. Det senare rinner iväg men skumglaset ligger fast i slänterna vilket är en värdefull egenskap. Dessutom kan vi bygga VA i skumglas utan problem. När det gäller kompaktering har vi varit medvetna om att inte köra för många överfarter på skumglaset. Informationen kring detta från Hasopor upplever vi som relevant, så det känns jättebra, säger Michaela.
Finns det några problemställningar kring skumglas du upplevt?
– Möjligen har transporterna i vårt fall blivit förhållandevis långa men det hänger samman med vårt miljötänk i stort. Ibland har det hänt att fyra långtradare anlänt samtidigt klockan sju på morgonen och då har det så klart blivit mycket att hantera på en gång, men det är ett mindre problem.
– Däremot dammar skumglaset en del, framför allt vid lossning, och det har vi varit uppmärksamma på. Nu är vi ju mitt i en årstid när det dammar mycket rent allmänt men ifall hade vi använt skumglas i exempelvis ett bostadsområde är jag övertygad om att vi fått en del samtal.
Beroende på att vi saknar tidigare och breda erfarenheter av olika lättfyllnadsmaterial så är min reflektion kring dammet enbart en jämförelse med våra ”vanliga” material, förklarar hon.
Hur upplever du Hasopor som leverantör till Kretsloppsparken?
– Jag tycker Hasopor har fungerat jättebra i hela projektet. Leveranserna har skett enligt plan och jag har varit noga med att inte beställa för stora volymer vid ett och samma tillfälle. Som jag tidigare nämnde hände det att fyra bilar anlände samtidigt.
Jag skulle i och för sig kunnat ta emot större volymer under samma dag, förutsatt att lastbilarna anlände successivt enligt en detaljerad tidplan, men p.g.a. att disponibel yta inte fanns tillgänglig så avstod jag, säger Michaela.
Är det något du själv utifrån den nya bekantskapen med skumglas vill framhålla?
– Personligen tycker jag det är roligt att använda ett återvunnet material och att vi fått information om att processen hos Hasopor också är miljöeffektiv, sammanfattar Michaela.
