Tillgång till bra mark att bygga på i storstädernas förortskommuner är en bristvara. Återstående strategiskt belägna områden har inte sällan utmanande markförhållanden. Den nya stadsdelen vid Kongahälla i Kungälv, strax norr om Göteborg, är ett sådant exempel.
Kongahällaprojektet, som startade 2009, är en helt ny modern stadsdel under uppförande intill E6:an i Kungälv. I april 2018 uppgick de sammanlagda investeringarna till 4,5 miljarder, av dessa har Kungälvs kommun svarat för 670 miljoner. På området, som är 120 000 kvadratmeter stort, bygger och anlägger man bland annat:
Vi har valt att följa projektet i Kongahälla ur olika aspekter; föreskrivande, byggherre och utförare – och deras tankar kring skumglas som lösning i projektet.
”Den postglaciala leran i Kongahälla är orimligt lös”
Michael Engström, geotekniker, WSP, Göteborg
Beslutet om Kongahällaprojektet i Kungälv klubbades redan 2002, men det dröjde ända fram till 2009 innan projekteringen kunde starta. Under resans gång har Kongahälla, i likhet med andra stora infrastrukturprojekt, haft många konsulter engagerade. En av dem är Michael Engström, geotekniker hos WSP i Göteborg, ett konsultföretag med 4 000 medarbetare och 50 kontor i Sverige.
– Jag arbetade som geoteknisk konsult i projektet mellan 2008 och 2016. Främst handlade mina uppgifter om dimensionering av lättfyllnad och stabilitetsberäkningar med mera för kulvertering av den bäck som rann genom Kongahälla, berättar Michael.
Michael redovisar i korta drag de geotekniska förutsättningar man ställdes inför.
– Marken i Kongahälla var från början ett utpräglat lågområde, med mycket lös lera och som periodvis var översvämmad. En av de första åtgärderna var att bygga en fördröjningsdamm (utanför projektet) och därefter kulvertera Komarksbäcken. Vattnet ligger idag i princip på samma nivå som det ursprungliga flödet och leds genom området i två stora rörledningar, vardera 2,5 meter i diameter, fortsätter han.
– Leran i Kongahälla är orimligt lös. Överst ligger ett lager torrskorpelera och sedan riktigt lös lera redan en meter under den ursprungliga marknivån. Norr om Marstrandsvägen, i mitt pågående uppdrag inom sjukhusbyggnationen, är leran betydligt hårdare. Skillnaderna mellan de här två områdena, som ligger intill varandra, är anmärkningsvärt stor. I Kongahälla är leran yngre och blötare eftersom den är postglacial (efter istiden). Sjukhusområdet har däremot lera som är äldre och låg under isen, den är fastare främst i den nordligaste delen – upp till 30 kPa (kilopascal) jämfört med leran i Kongahälla som ligger runt 10 kPa, förklarar han.
– Inledningsvis diskuterades KC-pelare, men analyser visade att enda alternativet var att fylla och höja marknivån cirka 1,5 meter. All uppfyllnad är ersatt i huvudsak med skumglas, förutom backen upp mot resecentrum där man använde cellplast, avslutar Michael. Att begränsade sättningar uppstår inom hårdgjorda ytor övertid ingår i kalkylerna. Men kraven som ställs för sådana är rigorösa – sättningarna får inte överstiga 10 cm på 50 år.
”Det har helt enkelt blivit så att vi använder skumglas i alla ledningsentreprenader.”
Agne Mårtensson, projektledare Kungälvs kommunen
Kungälvs kommun ansvarar för områdets helhet samt ett antal egna entreprenader. Exempel på det senare är: P-däck, sopsugsanläggning, strövgator och evenemangstorg, VA, fjärrvärme och el. Dessutom har man ansvarat för kulvertering av den bäck som tidigare rann genom området.
Agne Mårtensson, Kungälvs kommun
Agne Mårtensson, kommunens projektledare sedan tre år, har bråda dagar i ett område som fullkomligt sjuder av en mängd olika pågående byggaktiviteter. Han är en av nyckelpersonerna i en platsorganisation, som ytterst leds av en projektchef.
– Kongahällaprojektet kom i praktiken igång 2009 och beräknas vara klart 2025. Ett primärt krav för godkännande från Trafikverkets sida var att Kungälvsmotet byggdes om. Tanken bakom en helt nystadsdel är att utveckla ett attraktivare centrum med moderna bostäder, handelsplats och ett nytt resecentrum. Nära, bekvämt och tilltalande för pendlare. Men det övergripande motivet är givetvis att skapa ett ännu attraktivare Kungälv, förklarar Agne Mårtensson.
– Jag är involverad i kommunens egna entreprenader, svarar för samordning med husbyggarna samt ansvarar för vissa frågor som rör projektet inom kommunen, exempelvis de som inbegriper park- och gatuansvar, fortsätter han. Jobbet handlar om att överblicka, kommunicera och koordinera byggnationen av en helt ny stadsdel med många samtidigt pågående entreprenader. Vi har alltid två byggledare engagerade i projekten, dels för att det är nödvändigt resursmässigt men också för att säkerställa nödvändig informationsöverföring, säger Agne.
– Projekteringen av Kongahälla har varit en geoteknisk utmaning. Markförhållandena med 10–40 meter lera, som bitvis är riktigt dålig, har medfört höga krav på såväl projektörer som utförare. Till exempel har vi höjt hela området med i genomsnitt en meter, beskriver Agne.
Nivåhöjningen inkluderar även gatorna i området. Hittills har man färdigställt cirka 8–900 meter gator med tillhörande ledningsdragningar. Agne, som inte kände till skumglas före Kongahällaprojektet, redogör för sina erfarenheter – och hur man under arbetets gång upptäckte ett nytt användningsområde för produkten; ledningsentreprenader.
– Skumglas är ett bra alternativ när man förlägger ledningar, som man måste ner i igen. Alla ledningar läggs inte samtidigt och det visade sig att skumglaset är både funktionellt och lätthanterat när man måste gräva upp för kompletteringar, alternativt vid framtida underhåll, fortsätter han. Agne och hans kollegor filmade ledningsentreprenaderna, men först gjordes en provsträcka för utvärdering. Resultatet var odelat positivt, i sammanhanget framhåller Agne skumglasets hanterbarhet samt att materialet inte skadar ledningarna.
– Vi använde skumglas i den första gatuentreprenaden och efter de positiva erfarenheterna har vi fortsatt så i alla efterföljande projekt. Skumglas kräver lite utrymme, materialet går att gå på, och körbarheten är utmärkt liksom rasviklarna. Sammantaget har skumglas klara fördelar jämfört med andra lättfyllnadsmaterial och entreprenörerna tycker också produkten är bra att jobba med, konstaterar Agne.
– Det har helt enkelt blivit så att vi tänker använda skumglas i alla ledningsentreprenader, avslutar Agne Mårtensson.
”Skumglas är ett idealiskt lättfyllnadsmaterial för ledningstäta stadsmiljöer!”
Nima Djafari, byggledare Kongahälla, Kungälvs kommun.
Sebastian Perez och Nima Djafari är två byggledare som arbetar nära Agne Mårtensson i Kongahällas platsorganisation.
Sebastian Perez och Nima Djafari, byggledare Kungälvs kommun
Sebastian ansvarar för entreprenader med förläggning av ledningar och konstruktion av vägkroppar. Nima hanterar angränsande entreprenader; exempelvis gatubyggnationer, VA- och kabelarbeten samt kulverteringen av Komarksbäcken, som tidigare löpte genom området.
Båda har i det här skedet av Kongahällaprojektet breda erfarenheter från att använda skumglas i olika tillämpningar och deras åsikter om produkten är både reflekterande och initierade.
– Den främsta anledningen bakom beslutet att välja skumglas före andra lättfyllnadsmaterial var att skumglaset är lättare att lägga ut. Det är dessutom snabbare att hantera och möjliggör smalare schakter. Materialet är lätt, enkelt och smidigt att arbeta med – bara att tömma leveransen och köra på, beskriver Nima.
Som tidigare beskrivits har bland annat gatorna i området höjts cirka en meter över den ursprungliga nivån.
– Jämfört med andra lättfyllningsmaterial, som har höga krav på motfyllningar, behövdes inte motstöd på sidorna när vi använde skumglas. Branta rasvinklar (1/1 – 1/1,3) är en väsentlig orsak. Skumglaset möjliggjorde också en förenklad konstruktion med 60 cm skumglas och 40 cm överbyggnad. Sammantaget fungerar den här lösningen utmärkt och är totalekonomiskt fördelaktigt, konstaterar Sebastian.
– Skumglaset känns säkrare att arbeta med när vi ska höja gator. En annan fördel användningen av skumglas resulterat i är att vi kunde trafikera gatorna tidigt, redan innan bostadsbyggandet startade, säger Nima.
– I vårt projekt är skumglas lätt att räkna hem och är ekonomiskt fördelaktigt och vi behöver inte förstärka med andra lättfyllnadsmaterial, fortsätter han.
– Efter mätning av en yta fick vi större materialförlust än beräknat. Det finns trots allt tillfällen när man måste köra fler än två överfarter på skumglas och då blir materialåtgången något större, menar Nima.
När de redovisar ett exempel från kompaktering och uppskattad materialåtgång är deras uppfattning att utfallet snarare ligger något högre jämfört med de uppgifter som Hasopor kommunicerar.
Hur ser då Sebastian och Nima på skumglasets konkurrenskraft i entreprenader om man vidgar frågan till ett ekonomiskt helhetsperspektiv?
– Ibland går det inte att göra allt samtidigt. I mitt fall har jag till exempel lagt VA-ledningar i botten på 1,5–2 meters djup och vid senare tillfällen kommit tillbaka för att schakta för fjärrvärme- och sopsugsledningar. Här upptäckte vi hur enkelt och praktiskt det är att schakta i förläggningar med skumglas. Erfarenheterna indikerar dessutom tydligt framtida driftfördelar med tanke på att vi har många serviser i området där problem kan uppstå. Vidare minimerar skumglas risken för underminering av andra ledningar, konstaterar Sebastian.
Att använda skumglas i ledningsförläggningar är ett innovativt nytt grepp som vidareutvecklar befintliga metoder. Kungälvs kommun har i Kongahällaprojektet identifierat nya möjligheter för skumglas och utnyttjat dem både praktiskt och ekonomiskt på ett förtjänstfullt sätt.
Har man i sammanhanget testat tillämpningar som inte fungerade tillfredsställande?
– Ja, vi gjorde pilotsträckor för ledningar med mindre fraktioner (3/10, 2/18 och 4/32) av skumglas i stödpackningszonen, det vill säga den nedre tredjedelen av ledningsrör. Utfallet visade att materialet i mindre fraktioner ger en lägre rasvinkel, säger Nima.
När Sebastian och Nima sammanfattar sina erfarenheter av skumglas och Hasopor som leverantör finns i grunden positiva intryck, men de beskriver också områden som kan förbättras.
Båda är av åsikten att många projektörer behöver mer ingående kunskaper om produkten, viket i sin tur skulle förenkla utförarnas roll. Därutöver vill man se mer information om materialets beständighet i långtidsperspektiv, och om skumglas har förutsättningar att ersätta delar i vägöverbyggnaders förstärkningslager.
– I vissa perioder har vi haft problem med leveransplaneringen, troligen handlade det om hög produktionsbelastning hos Hasopor, men som helhet betraktat är skumglas ett mycket bra material att arbeta med, säger Sebastian.
– Skumglas är ett idealiskt lättfyllnadsmaterial för ledningstäta stadsmiljöer med mindre schakter, där gör bland annat materialets branta rasvinklar märkbar skillnad, avslutar Nima Djafari.
”Skumglas är en av delarna i entreprenaden som fungerat väldigt enkelt – det är bara att köra!”
Joacim Edwijn, arbetsledare NCC Civil West.
På östra sidan av E6 bygger och tillgänglighetsanpassar NCC Civil West en del av Kungälvs nya resecentrum. Utöver detta ingår i projektet även byggnation av en rondell, renovering av två broar, vatten- och dagvattenledningar till ett nytt bostadsområde, körytor, fjärrvärmeledningar samt byggnation av en huskropp med hiss för bussanslutningar.
Entreprenaden, som uppgår till ca 30 mkr, inleddes i mars 2017 och beräknas klar till sommaren 2018. I skrivande stund återstår endast ytskikt, asfalt, plattor och återställning av diverse ytor.
Utöver ovan nämnda användningsområden har skumglas också använts i samband med terrassbyggnationer av fem gabionmurar (handplockad sten som formas till mur och omsluts med ståltrådsnät), där den högsta är 3,5 meter. Joacim Edwijn, som är NCC:s arbetsledare på plats, berättar att entreprenaden i genomsnitt sysselsätter cirka 20 personer i projektet.
– Lös lera har dominerat de tämligen svåra markförhållandena för vår del. Under de inledande grävningarna hittade vi dessutom 200 gamla bankpålar i marken, det var en överraskning. I huvudsak har vi använt oss av skumglas, geonät och bankpålar i markarbetena, berättar Joacim.
– Eftersom skumglas är en förhållandevis ny produkt på marknaden tror jag att det överlag hos projektörer finns behov av att veta mer exakt hur skumglaset fungerar i olika tillämpningssituationer.
För Joacim Edwijn var det en ny erfarenhet att arbeta med skumglas.
– Vi fick den första leveransen av skumglas i oktober 2017. Beroende på våra strikta arbetsmiljöregler var vi särskilt observanta på dammet inledningsvis, men Hasopor har tillhandahållit tydlig information och instruktioner.
– Som produkt betraktat har skumglas varit mycket bra att arbeta med. Materialet är lätt, vi får mycket jobb utfört på kort tid tack vare leverans av stora volymer och materialets låga densitet. Därutöver har leveranserna fungerat väl och vi har fått rätt kvantiteter, konstaterar Joacim.
Att skumglaset har hanteringsmässiga fördelar, ger ett stabilt och bra arbetsunderlag samt fördelarna med produktens friktionsvinkel sammanfattar Joacim så här:
– Skumglas är en av delarna i entreprenaden som fungerat väldigt enkelt – det är bara att köra!
NCC är en av branschens ledande aktörer och bedriver ett omfattande arbete för hållbara produkter och lösningar, något som Joacim uttrycksfullt instämmer i när det gäller skumglas.
– Jag gillar när vi återanvänder material, tummen upp helt enkelt, avslutar Joacim Edwijn leende.
