Nynäshamn skatepark omfattar cirka 900 m2 och var i grunden ett medborgarförslag, som förverkligades genom ett samarbete mellan Nynäshamns kommun och skateboard-föreningarna Stockholm Suburban Surfers och Sub Surfers Nynäshamn.
Det fanns från början intentioner att bygga bostäder i stadsdelen Estö i Nynäshamns kommun. Men markförhållandena med gammal sjöbotten och lera bedömdes alltför komplicerade varför kommunen istället avsatte området för friluftsaktiviteter med bland
annat en skatepark.
Projektet Nynashämn skatepark
Projektet, som inleddes i februari 2014 och invigdes i november samma år, kan beskrivas i tre etapper. Den första utgjordes av en geoteknisk undersökning under våren och följdes av en markentreprenad under juni och juli. I den tredje fasen medverkade specialister från USA med kompetens inom design och byggnation av skateparker och pooler. (Den ovanliga kombinationen förklaras av att poolerna konverteras till sk Bowl för skateboardåkning i andra länder utom säsong .)
Entreprenören
Mikael Larsson, entreprenadingenjör på Stadsmiljöavdelningen i Nynäshamns kommun, har varit arbetsledare och delvis projektledare för skateparken tillsammans med Arne Persson. Kollegan Tom Lillhannus har svarat för 3D-projektering/modulering/kontroller.
– Geotekniken var det stora problemet att lösa. Komplicerade markförhållanden med mycket lera ledde till en geoteknisk undersökning, som utfördes av Structor Mark. Resultatet blev två alternativa lösningar; pålning eller skumglas, säger Mikael Larsson.
– Vi valde det senare beroende bl a på att tidplanen för projektet var snäv. Med skumglasalternativet kunde vi genomföra markentreprenaden i egen regi, det var viktigt.
Nynäshamns kommun svarade för ledningsschakt, dag- och dräneringsledningar samt schaktbotten med ovanpåliggande geotextil och skumglas. Utsättning och schaktning var en minst sagt avancerad uppgift som löstes via en 3D-modulerad schaktplan applicerad i en grävmaskin med laser.
Därefter slutjusterade specialisterna från USA radier och kurvor med minigrävare innan form- och armeringsarbetena tog vid.
Hur ser Mikael på att använda och hantera skumglas specifikt i det här projektet – och allmänt i markentreprenader?
– Att jobba med skumglas var väldigt bra. Ett mindre problem var damm under hanteringen men det löste vi med vattenspridare. Skumglaset har likvärdiga egenskaper som konventionellt bärlager och är lättare att använda än andra lättfyllnadsmaterial då packningsegenskaperna är jämförbara med bärlager (bergskross), säger Mikael.
– Vi visste att skumglas består av återvunnet förpackningsglas och blev positivt inställda till företagets miljöambitioner. Om skumglas med sina unika egenskaper dessutom inte medför någon urlakning är produkten jätteintressant. Jag syftar på markbristen i samhällen, som ändå byggs ut men med sämre markförhållanden, säger Mikael.
– Jag kan tänka mig att diskutera utvidgad användning av Hasopor Skumglas med geotekniker för vår del, bland annat för att vi då kan utföra fler markentreprenader i egen regi och i mindre utsträckning behöver anlita externa entreprenörer för exempelvis pålning.
– Det är viktigt att projektörer i allmänhet får mer information och kunskap om skumglas. Jag menar bland annat att skumglas kan öppna möjligheter att bygga på mark med dåliga geotekniska egenskaper, fortsätter han.
Om Hasopor
Svåra markförhållanden i kombination med en avancerad konstruktion och tuff tidplan ställer höga krav på både utförare och leverantörer. Så här sammanfattar Mikael Larsson och kollegan Tom Lillhannus samarbetet med Hasopor.
– Hasopor var väldigt hjälpsamma. Trots kort om tid och andra stora, pågående leveranser såg man till att allt klaffade för oss. Jag är väldigt tacksam för det, säger Mikael.
– Hasopors underlag för kompressionsberäkning fungerade perfekt och resulterade i att min kalkyl för materialåtgång blev så exakt man kan önska sig. Det blev en enda kubikmeter skumglas över, avslutar Tom med ett leende.
