Alsike Fastighets AB ägs till 100% av Knivsta Kommun genom Kommunfastigheter i Knivsta AB. Bolagets huvudsakliga uppgift är att planlägga, förvärva, anlägga kommunalteknisk infrastruktur och sälja tomt- och kvartersmark i Knivsta Kommun. I nuläget är det i kommundelen Alsike som fastighetsbolaget äger mark för exploatering.
Under andra halvan 2018 påbörjades anläggandet av Alsike Park som beräknas bli färdigställd i augusti 2019. En aktivitetspark som helt utbyggd kommer innehålla en rad olika möjligheter till aktiviteter. Inom parken kommer en idrottsyta att iordningställas för Adolfbergskolans elever.
”Skumglas är den enda lösningen i det här projektet och hanteringen av materialet är extremt effektiv. Dessutom dränerar skumglaset väldigt bra i de förhållande vi har här. Trots de mängder med vatten som finns här ligger skumglaset kvar. Det hade troligtvis inte fungerat med andra material”.
Rickard Adeland, platschef Anläggning, JM Region öst
JM är en av Nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden. Verksamheten är fokuserad på nyproduktion av bostäder med tyngdpunkt på storstadsområden och universitetsorter i Sverige, Norge och Finland.
Vi träffar Rickard Adeland, Anläggning, JM Region öst som är platschef och ansvarar för genomförandet och ber honom beskriva vad projektet innefattar.
– Det är ett entreprenadprojekt för Alsike Fastighetsbolag AB där vi ska bygga en friidrottsarena, Alsike Park, som även kombineras i utförandet med fotboll. Bland annat blir det en löparbana som går i cirklar med en njurformad fotbollsplan inuti. Detta är en del av flera entreprenader för parkytan, som kommer att genomföras framöver. Idrottsundervisningen i den närliggande skolan kommer också att ha tillgång till anläggningen, säger Richard Adeland.
– JM har inte varit involverade i de geotekniska undersökningarna, vi har en utförandeentreprenad och handlingarna har vi fått från Alsike Fastighets AB, som i sin tur anlitat geotekniska konsulter. I de senares underlag var skumglas redan föreskrivet, fortsätter han.
Har du kommit i kontakt med skumglas tidigare, alternativt har du hört talas om materialet?
– Jag har tidigare erfarenhet av skumglas från ett projekt i Uppsala där det var riktigt dålig mark. Förhållandena var cirka 30 meter lera innan fast mark. Där blev problemlösningen lättfyllning med skumglas. Åtgärden fungerade som tänkt, dock har det området i historiskt perspektiv en naturlig sjunkning, oavsett åtgärd. Det såg vi bland annat på alla lager asfalt som lagts under årens lopp, sammanlagt cirka 40 cm berättar Richard.
Hur såg grundförutsättningarna ut när det gäller markförhållandena?
– Eftersom området kan beskrivas som ett träskområde var det svårt att få ut massorna. Därför fick vi lov att göra körvägar där det var hyfsat bra mark. Därifrån har vi tippat lättfyllningen och arbetat oss utåt för att kunna få med hela ytan. Det största problemet har varit markens beskaffenhet när vi inledde projektet, konstaterar han.
– Vi fyllde upp i nivå för att kunna lägga på 40 cm bärlager och jord ovanpå skumglaset. Skulle vi bygga på mer blir det överlast på marken och då kommer det att sjunka. Som mest var skumglasfyllnaden 1,5 meter, fortsätter han.
– Problemen har löst sig under arbetets gång det har inte inträffat något oförutsett av större vikt. Det här är inget avancerat projekt och alla belysningsfundament och brunnar har vi förberett med innan skumglaset skulle läggas ut, berättar Richard.
Richard Adeland betecknade ovan markförhållandena som ett träskområde. Hur ser hans erfarenheter ut när det gäller att använda skumglas i så vattensjuka miljöer?
– Här har man valt att använda just skumglas beroende på att grundvattentrycket ligger 40 cm ovanför marknivån redan nu. Det är extremt dålig mark här, varför hela området nu fylls upp, förklarar Richard.
– Skumglas är den enda lösningen i det här fallet och hanteringen av materialet är extremt effektiv. Dessutom dränerar skumglaset väldigt bra i de förhållande vi har här. Trots de mängder med vatten som finns här ligger skumglaset kvar. Det hade troligtvis inte fungerat med andra material, konstaterar Richard.
Hur många överfarter gjorde ni på skumglaset och hur har den initialt bedömda materialåtgången utfallit?
– Vi släpvältade två gånger med stor vält och stabiliteten infann sig ganska snart, berättar Richard.
– Jag har inte sett något övrigt noterbart vad gäller skumglas och problemställningar. Det har fungerat enligt planen. Nivåerna ligger där vi bedömt de kommer att vara, inga konstigheter. Beräkningarna har stämt bra, avslutar han.
Om du jämför skumglas med andra lättfyllnadsmaterial – hur tänker du då?
– Det lättfyllnadsmaterial jag jobbat med tidigare är lättklinker och det var på innergårdar. Det var svårt att hantera eftersom det flyter ut och vi kunde inte köra på materialet med maskiner. Dessutom var det inte så bra ur arbetsmiljösynpunkt eftersom det blev rejält dammigt. Och vattnar man så blir det bara kladdigt. Jag anser att skumglas är ett mycket bättre material och det ligger still. Har det dessutom regnat lite så är det än mer stabilt, hävdar Richard.
– I arbeten med till exempel innergårdar har vi också använt oss av cellplast men med erfarenheterna jag fått nu så föredrar jag skumglas även i sådana projekt. Kör man många gånger över cellplasten blir det inte bra, den blir ihoptryckt och svampig, säger han.
Hur tycker då Rickard det har fungerat med skumglas i just det här projektet?
– Jag tycker det är ett extremt bra material. Det håller bra och du behöver fylla så pass lite för att få bärighet. Här är också friktionsvinklarna en betydande faktor. Det har fungerat som planerat, jättebra helt enkelt.
Hur ser du på kännedomen om skumglas i din bransch, dels allmänt men i synnerhet inom JM?
– Jag tror kännedomen hos oss är ganska låg faktiskt. Jag tror vi skulle kunna använda skumglas i fler projekt än vad som sker idag. Projekteringsledarna som beställer våra projekt har nog mindre erfarenhet av skumglas, förklarar Richard.
– Ta till exempel garagenedfarter i bostadsprojekt som man inte vill göra om inom överskådlig tid. För att säkra att det inte sjunker just där tror jag att skumglas som lättfyllnad kan vara en väldigt bra lösning.
Hur har Hasopor fungerat som leverantör till JM i det här projektet?
– Det har gått jättebra, vi har fått de leveranser vi efterfrågat. Likaså anpassningen kring hur många lastbilar per leveranstillfälle som behövdes. Det gick bra att göra mindre justeringar så att vi kunde ta emot och hantera skumglaset på bästa sätt. En viktigt aspekt i sammanhanget är att den överenskomna leveransplanen håller, och det har den gjort. Oönskade driftstopp för maskiner och manskap är både besvärligt och dyrt. Det har funkat extremt bra hela vägen från offert till färdig produkt och hantering, avslutar en nöjd Richard Adeland.
